AIK:are vi minns – Erik Forssell
”You don’t win championships without guys like Erik.”Orden är Lee Gorens, och varken du eller jag är särskilt sugen på att ta upp en diskussion kring sanningshalten i Gorens uttalande. Dels vill man inte få en knytnäve nerkörd i halsen och dels är ju det som han säger sant. Erik Forssell var kittet i guldtrupperna och är inte längre Elitseriens mest underskattade spelare. Vi vet precis hur bra han var och vad vi fick ut av honom varje kväll. Förutom kvällarna när det gällde som mest. Då fick vi ut ännu mer.Karriären var kanske inte brokig, men i alla fall lite annorlunda. Det var inte självklart att lämna Lejonström för AIK och det var heller inte helt självklart att satsa på ishockeyn fullt ut. Lite hobbyspel i Björklöven, medan han studerade på universitetet. Åtminstone var det min känsla. För så himla bra var han väl inte?!Fast när vi mötte Löven var det som att det inte gick att ta pucken av honom. Inte för att han var särskilt stor eller snabb eller teknisk. Däremot tycktes han vara på rätt ställe hela tiden och använde sin relativt lilla kropp på ett smart sätt. I powerplay var han ett ständigt hot, tack vare att han var så smart i den spelformen också.Smart, smart, smart. Ett ord som genom åren har skrivits i samma mening som Erik Forssell tusentals gånger. Men det finns mer än så. När han återvände till Skellefteå och AIK blev han nästan direkt en nyckelpjäs. Tekningar, boxplay och ett fint bollsinne. Det som vi hade kräkts åt när han var gröngul fick vi nu njuta av. Det och mycket, mycket mer. För man vinner inte mästerskap utan killar som Erik i laget.Resten av historien kan du. Vägen mot att bli svensk hockeys stora maktfaktor, finaler och guld. Guldtruppen som sprängdes och det uteblivna nya kontraktet. Bloggen tog ett snack med Forssell och vi kom in på Bedros, tekningar, guld och hur det var att hamna i Malmö.Har du pratat med Bedros efter det att han rev ner din namnskylt i Björklövens omklädningsrum?Vi hade haft en bra säsong med Löven 06/07 och tagit oss till kvalserien. Detta gjorde så att flera spelare fick Elitserieintresse och lämnade. Som jag minns det så var det faktiskt en annan spelares namnskylt som Bedros tog ner (inte Erik Anderssons) men det är möjligt att han även plockade ner min. Löven hade erbjudit sig att höja min lön och dessutom ordnat ett jobb som passade min utbildning om jag stannade kvar. Bedros hade en tid innan kvalserien den säsongen frågat mig något i stil med: ”Har vi gjort allt vi kan göra för att du ska stanna?”. Bedros tolkade det som att jag hade sagt att jag skulle vara kvar medan jag svarade ja på det med innebörden att exempelvis en ännu högre lön från Löven inte skulle göra någon skillnad ifall allsvenskt spel i Löven skulle ställas mot ett anbud från något SHL-lag. Jag hade sagt åt min agent att jag ville fokusera på kvalserien och ta beslut efter säsongen. Min agent hade löpande samtal med Björklövens sportchef och efter säsongen pratade jag själv med både vår tränare Joakim Fagervall och vår nytillträdde sportchef Mikael Andersson och utifrån de samtalen så visste de att jag var på väg bort. Internkommunikationen i Löven verkade däremot inte nå fram till Bedros så när övergången väl blev klar och dessutom just till Skellefteå så gick Bedros i taket . Jag befann jag mig i USA på semester och var ovetandes om uppståndelsen när jag på morgonen i USA blev uppringd av Mikael Andersson som ursäktade de uttalanden som Bedros hade gjort. Bedros har ett stort hjärta och mycket känslor men uttalade sig i affekt. När han fick koll på hur allt hade gått till så lugnade han sig. Ungefär en månad efter min övergång så blev dessutom Erik Andersson klar för Skellefteå och då kan man väl säga att min övergång hamnade i skymundan. Jag och Bedros har träffats flera gånger efter detta och då är det enbart med leenden som vi möts.Hur var det att komma till Skellefteå AIK 2007?Hockeymässigt så var den största skillnaden för mig att spela i SHL kontra allsvenskan, det tyckte jag var stort. När jag kom till Skellefteå 2007 så märktes det att det var en välskött förening, framförallt uppifrån. Det var första året i nya arenan så det var ju en stor förändring både för mig själv och för AIK. Vi hade ett ganska erfaret lag och ett av seriens äldsta lag. Jag blev väl mottagen och trivdes i laget från dag ett!På vilket sätt har föreningen förändrats sedan dess?Den största skillnaden är ju hur man utbildar och utvecklar egna spelare. Det arbetet hade till viss del påbörjats innan AIK gick upp i Elitserien, men effekten började märkas kring fjärde året i SHL. Allting med träningen framförallt utanför isen har blivit bättre och mer uppstyrt. Sättet att spela har inte ändrats så mycket på senaste åren, men jämfört med mina första första år i laget så är det ganska stor skillnad även på det.Du har alltid varit en stark tekare. Vilka knep har du?Jag har spelat center hela min karriär så jag har haft många år på mig att träna. Det är ovanligt att unga spelare är duktiga på seniornivå. Mitt första år i SHL så minns jag att jag hade det lite tyngre. Jag har alltid tyckt att det har varit viktigt så jag har försökt att utveckla strategier som passar mig och hela tiden varit noggrann med alla tekningar jag tagit. Förutom det så har jag inte något jättebra svar varför vissa är bättre än andra. Reaktionssnabbhet, bollsinne/timing, styrka, smartness och erfarenhet är egenskaper som jag tror är viktiga.Hur minns du finalförlusterna från 2011 och 2012?De minns jag väl. Tyvärr. 2011 så hade vi en del tuffa starter i några matcher där vi kom i ordentliga underlägen. Vi hade en tuff övertidsförlust i match 4 där vi hade chans att kvittera till 2-2 i matcher. Färjestad var lite mer erfarna och min känsla är vi fick med oss mycket bra erfarenheter från denna förlust. För vissa har det blivit lite av en sanning att vi var lite mätta men det var inte min känsla då. Vårt grundspel var inte riktigt lika stabilt detta år som det skulle komma att bli. Finalförlusten 2012 är utan tvekan den förlust som grämer mig mest i efterhand. En positiv konsekvens kan dock vara att vi fick behålla flera spelare något år längre tack vare denna förlust. Känslan var att vi var bättre hela matchserien men att vi inte kunde få in pucken. Några av deras toppspelare levererade också på en väldigt hög nivå.Vilket är ditt bästa minne från SM-gulden?Guldmatchen 2013 är det bästa minnet i min karriär! Både själva matchen och den euforiska känslan av lycka efteråt. Tänk att få dela den med så många männsikor! Att ha misslyckats i två raka finaler förstärkte alla känslorna. Min egen säsong 12/13 präglades av sjukdom och skador. Jag började säsongen med att få twar och direkt när jag kände mig kvitt den så bröt jag tummen. Jag tog sprutor för att kunna spela, men sedan i december när tummen hade börjat kännas lite bättre så drabbades jag av min klart svåraste skada under min karriär då åkte jag in i sargen och slog sönder brosket i min ena knäskål. Jag opererade knäet och under rehabtiden så var det osäkert om jag skulle kunna spela något mer över huvud taget. Sista seriematchen gjorde jag comeback och trots att skridskoåkningen inte kändes bra så flöt det på för mig med li