AIK:are vi minns – Kent Lindberg

Han var inte den mest talangfulla eller skickligaste spelaren, men tittar vi på vem från årgången 1977 som fick den bästa AIK-karriären, så är det ingen tvekan om att det är Kent Lindberg. De övriga som blev kvar några säsonger hamnade långt ner i hierarkin och när AIK började ta kliv mot Elitserien var det plötsligt bara Kent kvar (Johan Ramstedt född 1978).Tidigare har vi skrivit en inlägg om att Oscar Lindberg är bra på allt, men inte bäst på något. Om vi backar bandet några årtionden och sänker ribban ganska mycket så har vi Lindberg. Han behärskade både boxplay och powerplay. I takt med att Skellefteå förstärkte truppen år för år, så hamnade han i tredje och fjärdekedjan, men skulle det vikarieras i förstakedjan; ”Who you gonna call? Kent Lindberg!”Under Kents säsonger nådde vi aldrig Kvalserien, utan målet var Superallsvenskan och därifrån gällde det att kvala vidare via playoffspel. De här åren innebar många sorger och bedrövelser, men även ljuspunkter. Några av dessa signerades Lindberg. Inte minst i toppmatcherna mot Leksand klev han ofta fram och gjorde mål. Slagskottet från mittzonen hemma mot Nyköping glömmer vi aldrig heller.När AIK storsatsade under sommaren 2001 rensades nästan alla gamla inventarier bort. Kvar blev förstafemman, Jens Nyström, Johan Ramstedt och Kent. Då nästan alla nya forwards helst verkade från rödlinjen och framåt, så ökade hans defensiva uppgifter och i takt med det så trillade inte poängen in i samma takt och det blev också han sista år i AIK. Vi tog ett snack med Lindberg och det är inget snack om att hjärtat fortfarande är svartgult.Du flyttade till AIK ganska sent. Hur var omställningen från Burträsk?Jag spelade i Burträsk i Division två i två säsonger innan jag blev värvad till AIK:s J20 av Pär Mikaelssons pappa. Jag spelade med Pärs bror Jonas i Burträsk och blev upptäckt på så vis. Det var en dröm att få chansen i AIK, då jag inte ens var nära att komma med i TV-pucken och jag hade börjat tvivla. Jag låg dock långt efter fysmässigt när jag flyttade till stan, men överlevde på mitt spelsinne.Hur var det sedan att flyttas upp i a-laget?Efter två år med juniorerna fick jag a-lagskontrakt och etablerade mig allt eftersom. Det var en härlig tid.Din första ordinarie säsong (1998/99) blev din bästa, poängmässigt. Vad minns du från det året?Det här året fick jag mycket förtroende, först av Johan Schillgard och sen av Christer Abrahamsson. Med mycket speltid och förtroende kommer poängen.Efter det byttes division ett ut mot Allsvenskan. Blev det en välbehövlig nivåhöjning?Klubben siktade högre och högre för varje säsong och värvade rätt friskt efter att ha fått ordning på ekonomin. Det kändes som att vi tog steg uppåt hela tiden. Det blev ytterligare två säsonger i AIK, och under dessa blev laget bättre och bättre. Hur påverkade det din position i laget?Jag fick en annan roll under Pasi Mustonen. En mer defensiv roll, som jag köpte. Under de här åren blev jag en del av lagrådet som skulle utgöra stommen och det var jag väldigt stolt över. Tyvärr slet jag av korsbandet i början av säsongen och det hämmade mig lite i utvecklingen under kommande säsonger.2001/02 byttes nästan hela laget ut. Hur var det att få ihop gruppen den säsongen?Det var givetvis en utmaning varje år att få ihop gruppen när det kom in så många nya spelare varje säsong. Klubben hade bestämt sig att gå upp till varje pris och hade inte riktigt tålamod att satsa på egna produkter, vilket gjorde att många fick lämna. Jag fick ett tvåårskontrakt inför säsongen 2002/03 som jag tackade nej till då jag fick ett erbjudande av Halmstad Hammers med en offensivare roll och mer speltid i bland annat powerplay. Rätt eller fel? Nu fick jag inte vara med på resan upp, men jag fick roliga år i Halmstad och sedermera Norge. Vem var den bästa spelaren som du spelade med i Skellefteå AIK?Den bästa spelaren som jag spelade med i AIK var Daniel Pettersson. En fantastisk spelare, person och lagkapten som hade enorm potential och kunde ha gått mycket längre under andra omständigheter. Vad har du för kontakt med hockeyn och AIK idag?Idag är jag ledare i AIK:s U14. Jag gör faktiskt min tionde säsong som ungdomsledare och har två söner som spelar. En i U14 och en i U18. Jag är även en trogen supporter på plats i arenan många matcher per säsong.