Den perfekta spelaren

Här kommer en till Jocke Lindström-hyllning, tänker du. Han kommer att nämnas, svarar jag. Men han är inte den perfekta spelaren. Det finns övrigt att önska i defensiven, han är en mycket svag tekare och definitivt ingen tacklare av rang. Summa summarum; den perfekta spelaren finns inte och har aldrig funnits. Förrän idag. För vi har kollat och grävt och tagit olika beståndsdelar från en massa AIK:are.Vi har alltså listat en lång rad eftertraktade och viktiga egenskaper och valt bland vår nuvarande och före detta spelare. Exempelvis vår bästa skridskoåkare, vår mest konditionsstarka spelare, den mest kreativa spelaren samt en lång rad andra egenskaper. Sedan har vi blandat om dessa spetskompetenser i genbanksomvandlare och fram kom; Den Perfekta Spelaren.Han är varken back eller forward, offensiv eller defensiv. Det här är en hybrid av allt. Allt utom en sak. Vi har inte lyft fram målvakterna. Då deras ishockeyspelande är så vitt skilt från utespelarna så får det kanske bli ett annat inlägg. Även om den målvakten som kom fram ur ovanstående omvandlare förmodligen skulle vara exakt precis Linus Söderström. Fast en målvakt finns med ändå. Eftersom vi inte vill hålla någon egenskap högre än någon annan (även om styrka går före målgest), så kör vi egenskaperna i bokstavsordning, med en kort motivering eller liknande. Här kommer då en beskrivning av den mest kompletta ishockeyspelare som världen har skådat. Ingen spelare (utom en…) förekommer mer än en gång.Balans: Jörgen Wännström Bra balans och låg tyngdpunkt går hand i hand och det skulle mycket till för att få Wännström på fall. Ekstubbar till lår och en frekvens som en Duracellkanin, gjorde att han nästan var omöjlig att stoppa. Eller i alla fall att välta. Defensivt sargspel: Adam Larsson Vad ska forwarden göra? Adam är stark, rörlig för sin storlek och är dessutom härligt hänsynslös. Antingen så kommer han ut med pucken själv, eller så förgör han motståndaren och petar samtidigt pucken till sin backkollega. Dragskott: Stefan Lundqvist Det är inte alla spelare som vi sett skjuta ett dragskott och få, om ens någon, har gjort mål med ett sådant lika ofta som Slungan. Lågt vid målvaktens främre stolpe. Saknar man snabba muskelfibrer är dragskott att föredra.Dribblingar: Krobbe Lundberg Här tvingas vi gå ifrån våra egna principer och väljer en spelare som vi aldrig har sett spela, men är man Sveriges mest kända dribbler genom tiderna är vi beredda att gå på hörsägen. Krobbe var en trollkarl.Handledsskott: Oscar Möller Ett snabbt, stenhårt skott i bortre krysset är bland det finaste som finns. Vi har haft många spelare som levererat detta, men Möller är både kvalitet och kvantitet. Har får väldigt gärna använda sitt skott oftare. Kondition: Johan ForsbergHär har vi faktiskt en stabil källa. Under vår tidigare intervju med Stefan Thomson berättade han att Forsberg är unik vad gäller sin syreupptagningsförmåga. Och visst minns vi hur Johan kunde åka på maxhastighet orimligt länge.Kreativitet: Christian Söderström När man har fina händer, fin teknik och ett mycket gott spelsinne kan det mesta hända. Och när innehavaren av all dessa egenskaper är så irrationell att inte ens han själv vet vad som ska hända, har man nått höjden av kreativitet.Kyla: Johan Åkerman Han stod ju bara där på blålinjen, kobent och med höjd klubba. Skulle han passa eller skjuta? undrade motståndarna och åkte fram mot Åkerman för att täcka skott, skära av vinklar eller pressa honom. Men det fanns ett alternativ till. Att helt iskallt bara avvakta och se motståndaren vika av. Ledaregenskaper: Jimmie Ericsson Hardy? Hardy var fantastisk, men vi håller Jimmie som strået vassare. Dels blev det dubbla guld, dels handskades han med media och hela den biten och stod som en sköld framför resten av laget. Men framförallt ledde Ericsson laget genom att ge absolut ALLT.Lojalitet: Pär Mikaelsson Sexton år i vått och torrt, och dessutom utan några större löneanspråk. Ledbandet av i knäet, ryggen paj. Inget kunde stoppa Mikaelsson och det här var under den tyngsta möjliga tiden. En oerhört fin och viktig egenskap.Lyft blick: Joakim Lindström Medan andra spelare sneglar/stirrar på pucken mer eller mindre ofta, är Lindströms blick konstant riktad mot medspelare och motståndare. Då kan man ligga ett och två steg före, vilket Jocke gjorde kväll efter kväll.Lång klubba: Arvid Lundberg Den perfekta spelaren besitter både offensiva och defensiva kvaliteter. En utsträckt klubba styr upp ett skott i nätet bakom mål. En lång klubba stöter bort pucken vid sargen eller bryter en passning. Ingen har längre klubba än Arvid Lundberg.Mental styrka: Marcus Svensson Förmågan att stänga ute allt och bara gå in i sig själv är väl primärt en målvaktsegenskap, men det går ju inte att bortse ifrån att det under stundom skulle passa utespelarna också. Svensson var fenomenal i den grenen.Målgest: Mats Lundström En komplett spelare måste även bygga sitt varumärke och då ingår en spektakulär målgest. Genom åren är det väldigt få AIK:are som har haft en respektabel målgest, och ingen kan egentligen konkurrera med Mats Lundströms vicht.Målsinne: Per Johansson Har man gjort flest mål i Skellefteå AIK:s historia och dessutom kallas ”Tjuven” är man utom tävlan i den här avdelningen. Målsinne innebär primärt att dyka upp på rätt plats när det vankas målchans. Samt förmågan att sätta dit den då.Offensivt sargspel: Pierre-Edouard Bellemare Kombinationen styrka, snabbhet och mod gjorde att Bellemare allt som oftast var den som kom ut med pucken. Det räckte i regel med att han hann dit med lillfingret så vann han duellen. Passningsspel: Göran Lindblom Han var före sin tid, Göran. Dessutom låg han före isens övriga aktörer i både handling och tanke. Passningarna kunde luckra upp ett helt försvar och på läktaren gnuggade vi ögonen och njöt av Lindbloms artisteri.Riktningsförändringar: Anders Söderberg Oavsett om vi spelade i Allsvenskan eller Elitserien gick Söderberg inte att stoppa. Det hände att motståndarbacken hann tänka ”nu har jag dig”. Då var Antos redan långt borta och korven serverades med extra senap.Skottäckning: Tom Kühnhackl Något som tysken Kühnhackl skulle föreläsa om. Borta är gamla tidens helkroppskastande. Istället ligger Tom i skottlinje, men lämnar samtidigt en liten lucka som skytten tror sig kunna utnyttja. Då täpps luckan till. Kühnhackl får ett blåmärke, men åker vidare som om inget har hänt.Skridskoåkning: Fredrik Lindgren Det såg så mjukt och lätt ut när Lindgren gled fram. Framlänges, baklänges, vändningar, explosivitet. Fredrik hade allt och tappade inte en endaste procent när han började närma sig fyrtio år.Slagskott: Bud Holloway Inte alls under alla hans sex säsonger, snarare under en period av den första säsongen. Då gjorde Bud mål på allt och ofta kom målen på slagskott från blå. Stenhårt och rätt upp i krysset. Good times.Spelsinne: Joakim Lindström Här vill säkert både Göran Lindblom, Brett Harkins och Jonathan Johnson ha med saken att göra, men ingen hinner göra det som Jocke gör i den farten. Det är så mysigt när han hittar det tredje alternativet som ingen på läktaren såg.Styrka: Petter Granberg Kanske den mest givna nomineringen. Granberg är ett monster som inte behöver ha hjälp av farten för att tackla eller bryta ner en motståndarforward. Helt stillastående kan han hålla undan och brotta ner vem som helst.Stå framför mål: Magnus Wernblom Jimmie Ericsson gjorde det också bra och var kanske snäppet bättre på att skymma målvakten, men ingen är ens nära Wernbloms kapacitet att ta hand om returerna som blev av egen skymning, och kötta in pucken.Stå upp för laget: Lee Goren Både fysiskt och mentalt. Ingen muckade med Goren och ingen kunde heller vinna en verbal duell. Då körde han bara ner näven i käften på vederbörande. En otroligt härlig karaktär att ha med sig ut i krig. Tacklingar: Jonathan Hedström Det är underbart när en tackling väcker publiken och hela matchbilden vänder. Hedström var hänsynslös, tung och snabb. Det smällde i sargen och hade han spelat idag hade det nog blivit en och annan avstängningen då skären var minst tjugo till antalet.Teknik: Fredrik Näsvall En pucktrollare och konstnär som, om han hade vaknat på rätt sida, kunde göra vad som helst. Den tekniken vi syftar på är nödvändigtvis inte den funktionella tekniken, utan snarare den varianten som kan betecknas som artisteri.Tekningar: Erik Forssell Även här finns det fakta och statistik att luta sig mot. Det spelade ingen roll i vilken zon tekningen var. I 100% av fallen var Forssell smartare än sin motståndare. I drygt 60% av fallen vann han tekningen.Vinnarskalle: Jonathan Pudas Vi avslutar med en kategori som absolut inte får glömmas bort. Pudas tävlar, är het och grinig och viker inte en tum. Matchen eller duellen ska vinnas och då spelar det ingen roll hur det görs.