Hockeypanelen om lagen vi ska oroas över, Jokinens intåg och den avdammade kyrkogården

1) Säsongen ska starta upp. Är det några lag du känner en oro för? JOHAN SVENSSON – Det är väl ganska många som nog omgående vill hitta positiva svar. Spontant tror jag att Timrå behöver känna att Jokinen får ordning på grejerna rätt snabbt. Om inte försvarsspelet sitter så är man förmodligen ganska illa på det. Jag tycker man är tunna bakåt och det kan lätt bli stressat om presspelet inte får den önskade effekten. Att man börjar tvivla. Framåt är jag inte särskilt orolig för Timrå. Där finns mycket spets. Samtidigt så är några spelare skadade och är klara i stort sett till premiären. Kapanen ska åka över till Montreal och testa. Så jag känner väl en viss oro för hur allt ska landa in där nu i början. ADAM JOHANSSON – Oro är ett starkt ord och i det här skedet – när det är en månad kvar till säsongsstart – känner nog de flesta lag och supportrar en optimism, men jag kan samtidigt tänka mig att Örebro funderar lite på hur de ska lyckas revanschera sig efter fjolåret. Truppen som sådan är egentligen inte förbättrad, utan det kommer krävas att Niklas Eriksson och co får ut lite mer av de som var med förra säsongen samtidigt som nyförvärven blir en flipp. Det gäller självklart för alla lag, men än mer för Örebro som inte har speciellt mycket att luta sig tillbaka mot. Kan Niklas Eriksson få ordning på Örebro? Foto: JOHAN BERNSTRÖM / BILDBYRÅN JENNIFER ENGSTRÖM – Oro är lite starkt att säga för min del, men jag tycker det finns en del frågetecken i bland annat Örebro. Det som talar för att klubben ska studsa tillbaka efter fjolåret är främst att de yttre störningsmomenten troligtvis kommer vara färre, men sportsligt och på isen tror jag risken finns att Örebro är ett rätt svagt lag. Det saknas spets, framför allt offensivt. Och defensivt är jag långt ifrån såld. SANNY LINDSTRÖM – Här och nu kan jag väl inte direkt framkalla en känsla av oro. Det bästa med den här tiden på året är förväntningarna och förhoppningarna som finns hos varje klubb och hos alla spelare. De som värvats in har inte synats ännu och de som är kvar från i fjol har man i regel en förhoppning om att de ska ta steg. Sedan brukar det gå tre eller fyra matcher in på försäsongen innan man får en indikation på var man som grupp, individ och lag befinner sig. Jag är inte säker på Modo och deras status den här säsongen även om de gjorde det väldigt bra i fjol. Var det möjligtvis så att man överpresterade i fjol, i synnerhet under inledningen av säsongen, eller var det bara ett steg i rätt riktning för att etablera sig i SHL? Jag är själv osäker och kan därför känna en viss form av oro, i den mån det går i augusti, för hur deras säsong ska utveckla sig. Sedan är det så otroligt lite som faktiskt skiljer mellan lagen och således blir starten på säsongen väldigt viktig för att rida vidare och bygga från det. Det är bara se på lagen som spelat kval de senaste åren för att inse hur betydelsefull de första tio matcherna är. 2) Nya spelare kommer in, som vi kommer få se en första skymt av nu under augusti. Är det någon du är extra nyfiken på? JOHAN SVENSSON – Linus Weissbach i Frölunda är jag verkligen nyfiken på. Han lämnade Sverige för många år sedan nu, har gått en anonym tillvaro i Nordamerika med collegespel, AHL-spel och ingen har direkt någon koll. Nu ska han vara en förväntat bärande spelare i Frölunda, klubben i hans hjärta. Han har haft bra poängsnitt i AHL. Klarar han av att ta en ledande roll i en klubb som alltid har toppambitioner? Det behövs. ADAM JOHANSSON – Först och främst: En spelare jag längtar efter att få se, som inte är ny i serien, är Axel Sandin Pellikka. Jag tror att han kan dominera från sin blålinje i Skellefteå och vara en kandidat till Salming Trophy i slutet av säsongen. Annars finns kanske de mest spännande namnen i HA. Kan Djurgårdens kyrkogård av spelare hjälpa klubben till SHL? Wikegård har dammat av några gamla godingar som Axelsson och Thoresen, och det återstår att se vilken kvalitet de faktiskt håller 2024. Glömmer vi spelare för en stund och fokuserar på tränare är Timrås val av Olli Jokinen något som verkligen kittlar. Det känns som att det antingen blir fågel eller fisk, inget däremellan. Dick Axelsson. Foto: PÄR OLERT / BILDBYRÅN JENNIFER ENGSTRÖM – Jag är väldigt nyfiken på Marian Studenic. Välscoutad av Färjestad och tycks vara stark i såväl skridskoåkningen som puckbehandlingen. Jag är spänd på att se hur han passar in i SHL-hockeyn och vilken typ av spelare och profil han är. SANNY LINDSTRÖM – Oj. Det är många. Hur kommer det gå för Mathias Bromé i en ny omgivning i Luleå och kan han studsa tillbaka efter en turbulent avslutning i Örebro? Kan Marcus Eriksson, vid en ålder av 39 år, för första gången slå sig in i SHL och det i Sveriges bästa lag Skellefteå? Kommer Jesper Olofsson bli den målkung MoDo hoppas på? Visserligen inte några spelare utan ett par tränare i det här fallet. Hur kommer Timrå och HV:s säsonger utveckla sig under Olli Jokinens respektive Anton Blomqvists ledning? Har Jak