Importerna ökar i HA – svenskarna drar till Finland

Importspelarna blir allt fler i Sveriges andraliga hockeyallsvenskan. En utveckling som tagit fart det här årtiondet. Numera består ligan av ungefär 20 procent spelare från Nordamerika, Centraleuropa och Norden. Det är andra säsongen i rad antalet svenskar understiger 80 procent, vilket aldrig har hänt förut. – Det mönster vi ser är att svenska spelare sjunkit, då blir det en naturlig ökning av importer. Nordamerikanerna ligger på ungefär samma nivå, det är framför allt nordiska importer som blivit fler senaste åren, berättar ligans sportchef Erik Ryman. Vad är anledningen till den här trenden? – Jag tror att hockeyallsvenskan är en attraktiv liga, plus att vi inte tävlar mot SHL längre, utan vi möter varandra. Det har kanske gjort att klubbar känt att det finns en större möjlighet att gå upp, det kan vara en orsak. Det är fem-sex-sju lag som har den målsättningen varje år. Sedan hockeyallsvenskan bildades 2005 har ligan vanligtvis bestått av 87 till 90 procent svenskar varje säsong, resten av spelarna har hämtats in utifrån. Erik Ryman tror att de senaste årens trendbrott, där importerna blivit fler, kan ha påverkat löneutvecklingen i hockeyallsvenskan, som han menar har stigit. – Det är många lag som visar upp röda siffror ekonomiskt, det här kan vara en bidragande orsak till det, att vi har fler importer i ligan. Kanske är det så. – Sedan skenar lönerna för i dag slåss man om SHL på ett annat sätt. Vi har en liten löneökning under de senaste åren, åtminstone de fyra säsongerna jag varit med. Det har ökat successivt för varje år. De svenska spelare som blir kvar blir attraktiva och kostar då mer, tillsammans med fler importspelare, det går hand i hand. Kenttä har varit i aktiv i hockeyallsvenskan under både 10- och 20-talet. Foto: JOHAN LÖF / BILDBYRÅN Björklövens sportchef Per Kenttä, som är inne på sin tolfte säsong i hockeyallsvenskan, vill inte skylla på importerna. I hans värld har de inte drivit upp lönerna. – Nej, det tror jag inte alls på. Jag tycker att lönerna stigit eftersom att klubbarnas ambitionsnivå ökat. Tävlingen har blivit bättre, det är många som vill satsa mot SHL och flera lag vill ha samma spelare. Då blir det budkrig, för fler är med och trissar upp priset. Kenttä, med en sportchefsbakgrund i Asplöven, Oskarshamn och Björklöven, beskriver löneutvecklingen de senaste åren så här: – Jag skulle vilja säga att lönerna ökat med 20-25 procent jämfört med 19/20-säsongen. Begär ännu mer i lön Mora IK är i dag den klubb som har färst svenskar i sin trupp. 64 procent har fyllts upp med svenskar, resten är importer varav merparten härstammar från nordiska länder. En anledning till det är vad som finns i spelarnas lönekuvert. Moras sportchef Andreas Hägglund målar upp en bild där de svenska spelarna är för dyra för många allsvenska lag, att det är svenskarna som påskyndar löneutvecklingen – inte importerna. – Klart att jag och alla andra sportchefer vill ha svenskt, det är det ideala. Problemet är att lönerna för en svensk medelmåtta, ursäkta ordvalet, gått upp rejält. Du får betala mycket mer för en svensk spelare i tredje- eller fjärdekedjan än en import som vill göra sig ett namn i Sverige. Vi har en knaper budget och vi kommer undan billigare med importer. Hägglund tar ett exempel: – En grinder, en hårt jobbande spelare, i en fjärdekedja i SHL kan begära 50-60 000 kr av en allsvensk klubb nu. De pengarna har inte vi. Per Kenttä är av samma uppfattning, svenskarna har blivit dyrare: – Det håller jag med om. Det är lättare att chansa på en import som är billigare, som kanske kan slå väl ut och gå till en högre liga senare. Då får vi ett ersättningsbidrag också, om spelaren har kontrakt. Är det en aspekt du väger in i lagbygget? – Det är en aspekt såklart, att vi kan få extra pengar för spelaren, men jag skulle inte säga att jag bygger laget på det. Jonathan Myrenberg, här i Linköping, var utlånad till Mora förra säsongen. Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN SHL-lagens trupper har på senare år också svällt, numera är det inte ovanligt att klubbarna låser upp åtta-nio backar och 14-16 forwards innan säsongsstart. Det påverkar spelarmarknaden och i sin tur HA-klubbarnas möjligheter att värva spetsspelare. – SHL-lagen drar på sig fler och fler spelare, trupperna blir större och vi vill helst undvika en lånekarusell. Det blir bara skit. Ska vi låna spelare vill vi skriva över en hel säsong, som vi gjorde med Jonathan Myrenberg förra året, berättar Andreas Hägglund. Han märker också av en större konkurrens om spelarna bland de allsvenska lagen. – Det är väldigt svårt att racea med topplagen i HA, vi förlorar ofta budgivningarna om de bästa svenska spelarna och vad finns då kvar? Jo, utländska spelare som vill göra karriär i Europa. Det är inte som så att vi tröttnat på svenskar, utan vi försöker bara hitta den bästa spelaren till den position vi behöver spelare till. Svenskarna lämnar för Finland Samtidigt som importerna ökat i hockeyallsvenskan har vårt grannland Finland välkomnat allt fler svenskar till sin högstaserie Liiga. Trenden är häpnadsväckande. De senaste tre åren har 41-46 svenskar spelat där, vilket är en 100-procentig ökning jämfört med säsongen 21/22 då 23 svenskar tillhörde finska klubbar. På 00- och 10-talet kunde så få som fem-sex svenskar spela i Liiga. – Det finns en tendens nu att många svenska spelare som är mittemellan SHL och hockeyallsvenskan väljer att åka till Finland. De får mycket bättre betalt där än i vår liga. Då blir det färre bra svenska spelare kvar i hockeyallsvenskan tyvärr, berättar Erik Ryman. Moras sportchef Andreas Hägglund erkänner att han förlorat budgivningar med finska lag. – Ja, flera gånger. De betalar väldigt bra, så jag förstår att svenska spelare väljer att flytta dit. SVENSKAR I LIIGA 24/25: 42 23/24: 46 22/23: 41 21/22: 23 20/21: 25 19/20: 24 18/19: 9 17/18: 15 16/17: 11 15/16: 11 14/15: 4 13/14: 12 12/13: 16 11/12: 14 10/11: 12 09/10: 10 08/09: 7 07/08: 7 06/07: 11 05/06: 7 04/05: 5 03/04: 4 02/03: 3 01/02: 4 00/01: 9 Visa mer Spelarflykten till Liiga har minskat utbudet på svenska spelare för HA-lagen, som numera alltså värvar fler importer än tidigare säsonger. Det får konsekvenser för unga svenskars speltid i serien, berättar Erik Ryman. – Vår största oro är att vi lyfter upp för få unga spelare. Vi skulle kunna ha fler i klubbarna, särskilt från de med NIU-lag (riksgymnasium). Där finns det bra spelare. Ryman tror att en anledning kan vara J20-seriernas utformning, där SHL-lagen har en garanterad plats. – Det har inte hockeyallsvenskan och det är ett problem. Nu tar man hellre in importer till A-laget än lyfter upp unga spelare för risken är för stor att åka ur J20-serierna. Man lägger mycket resurser på NIU- och juniorverksamhet, så det blir kostsamt att åka ur J20 Nationell. Skulle juniorserierna behöva göras om? – Jag har ingen aning om hur det skulle gå till, men det ska man nog titta på. Det vore viktigt med en öppen serie utan låsta lag för då kan vi nog minska importerna i hockeyallsvenskan också, avslutar Erik Ryman